Nu, precis nu tog jag jullov för hela slanten. Nu är sammanfattningen till tentan efter jul färdigskriven och utskriven, nu ska den bara packas ner och glömmas bort. Tågbiljetten bokad och betald - blev lite nervigt där ett tag om jag skulle få tag i en sista-minuten ner till Lnkp - fanns inga biljetter på hela dagen igår, förutom dyra vanliga tråkbiljetter. Men Mattias övertalade mig att vänta tills idag och jajamensan då fanns det ju massor med biljetter...strange. Nåja. Alla väskor är nästan packade så nu ska jag bara göra mig själv i ordning och vänta på att klockan ska bli dags så att jag får börja kollektivfärdas ner till älsklingen.

Jag hoppas innerligt att han kommer och möter mig, fastän jag sagt att han inte behöver. Döööh, det borde han ju fatta att han ska stå på tågstationen och ta emot mig med öppna armar även om jag säger att jag hittar hem till honom själv.

Och sen, sen på måndag vet ni vad?! Då får jag åka hem till familjen och voffsingarna. Ska bli härligt att träffa dem, särskilt sötnosen och monstret! Och så vill jag ha en ordentlig mamma-kram vilket jag inte har fått sedan i oktober.

Såhär nära som jullovet är nu har det aldrig varit...eller ja inte på ett helt år iaf. Från cirkus kl 17 idag tar jag jullov och tänker lägga böckerna på hyllan till efter nyår. Detta firas med en tur till Ofvandahls med Jennys för att sedan med samma Jenny leta oss fram till Helga Trefaldighets kyrka - vi är dåliga Uppsalabor och vet inte var den ligger - för att se mysig julkonsert! Vi tycke att lite såndär quality time var bättre än julklappar i år eftersom vi är fattiga studenter - plånboken tackar ödmjukast för detta!

SEDAN! Sedan ska jag hem och packa det sista och bara vänta vänta vänta på att få åka härifrån på fredagen. Jag ska Sunes jul-maratona och bara ta det lugnt, springa omkring i myskläder och låta julstämningen komma över mig.

Välkommen jullovet, välkommen!

Yes, jag kan ta jullov med gott samvete! Jag klarade hemtentan och får VG i slutbetyg. Tjohoo och tack så mycket lärare Ulla.

Banan och choklad i fusion lär ju vara det bästa som finns. Banan är gott, choklad är nästan lika gott, tillsammans blir det superdupergott.

I lördags när jag promenixade ut till Ica Maxi - hurtbullebacillen kom över mig - hittade jag en ny spännande kaka med bananchoklad. Det var en rulltårta med bananöverdrag och chokladdoppade ändar, som en dammsugare. Nu tycker jag dock att rulltårta är lite läskigt att äta. Sockerkaka och smörkräm är ingen favvo hos mig. Men bananen och chokladen fick mig att införskaffa den ändå och så är det ju en form av kaka och kaka är gott, oftast.

Det var en spännande smakupplevelse. Fast det smakade inte så mycket banan utan mest sockerkaka. Dock blev det ruskigt gott med lite glass till!

Jag vet att jag förut sagt att jag inte skulle plåga omvärlden med de hemska julgardinerna som hängts upp i vardagsrummet. Men eftersom gardinerna vägrar krypa av stången och in i en mörk garderob lägger jag upp de på nätet. Mitt onda öga biter inte på dem.

Nu är det dock inte många dagar kvar tills jag åker härifrån och slipper se dem och när jag kommer tillbaka åker dem ner fort som tusan. Jag gillar de billiga IKEA-gardinerna.

Jag gick och lade mig med tråkväder á la växthuseffekt utanför och vaknade till ett winter wonderland! Jag fick tokfnatt och kastade mig på luren och ringde mamma för att tala om att det var så galet mycket snö så det kunde hon aldrig tänka sig. Men det kunde hon visst tänka sig för det var massor med snö hos henne med.

Fruktansvärt tråkigt att jag inte har något egentligt ärende ut idag utan borde sitta inomhus och plugga duktigt hela dagen. Men vi får se, jag kanske bestämmer mig för att jag bara måste gå in och hämta min färdigrättade tenta.

Japp nu har jag drabbats av en redig hemlängtan. Hem till min knäppa, konstiga och trasiga familj som ska köpa hus. Måndag den 21 åker jag hem. För först MÅSTE jag åka en sväng till Mattias som jag också har en galen längtan efter!

Jag vill ha fredag nu och strax därefter vill jag ha måndag!

Ja Umberto Eco är inte nådig när han låter en av sina karaktärer beskriva dvärgarten i Gårdagens Ö.

"Han viftade med ett papper och började läsa en rad definitioner med vilka han fullständigt kvävde sin stackars dvärg, en liten man som var kortare än sitt namn, embryo...så liten att materiepartiklarna som med ljuset kommer in genom fönstret förefaller avsevärt mycket större...en kroppskonstitution där foten befinner sig nära huvudet, ett köttsegment som börjar där det slutar, en linje som krympt ihop till en punkt...en individ att tala försiktigt till så att inte andedräkten blåser omkull honom, en substans så liten att den inte är mottaglig för färg...kropp utan kropp...en hjärnans uppfinning av så minimalt miniatyrformat att inget slag någonsin skulle kunna träffa och såra den, eftersom den kan fly genom varje springa och livnära sig i ett år på ett enda korngryn, en varelse så till den grad komprimerad att man inte vet om den sitter, ligger eller står, som kan drunkna i ett snäckskal..."

Ajaj. Det är inte lätt att vara dvärg.

Niclas Strömstedt släppet nytt album, titel? 30 år i kärlekens tjänst. Ganska passande tycker jag eftersom han har dejtat stora delar av den svenska "kändiseliten".

För att göra två flugor på smällen sitter jag och pluggar med julmusik som ackompanjemang: förena nytta med nöje så att säga. Och jag har riktigt kärat ner mig i Mahalia Jacksons version av Silent Night! Hon är dock bättre att lyssna på än att se på men här kommer ändå en länk till youtube:

Grammatikläraren är en lustig filur. Kommer du ihåg Jim Careys frisyr i Dum&Dummare? Så ser grammatiklärarens frisyr ut. Utan att vara taskig. Det är bara sanningen.
Dessutom verkar han lida av en touch av människoskräck. Fast han börjar mjukna lite grann nu. Och föreläsningen idag var riktigt bra. Men jag blir nervös av honom. När jag svarar på någon fråga så blänger han mest på mig och så säger han att jaaaa så kan man ju säga men... Han säger så till alla svar han får från oss.

Orvar brukar flytta in sisådär varannan vecka och får tvätthögen att växa till oanständiga proportioner. Orvar uteblev inte denna gång heller och såg snällt till att vi hade en redig tvätthög att tvätta idag. Med våld gick allt in i tre maskiner. Och Orvar tar nog jullov nu för det hinner nog bara bli en mini-Orvar till nästa vecka när vi ska tvätta det sista innan jag och Jenny far från Uppsalalalalalalala för julledigheter.

Yes! I år blir det en stilren vit gran. Mamma ringde i eftermiddags och sa att hon inte klarade av ett år till med en Kalle Anka-gran...

Förra året fick lillasyster sin vilja igenom och vi klädde granen i allt julpynt som familjen samlat på sig genom åren i hopp om att uppnå en sådan där Kalle Anka-gran med olikfärgade kulor och en massa annat. Mitt och mammas estetiska öga fick sig en ordentlig smäll den julen. Så detta år går vi tillbaka till vår fina enkla och stiliga gran!

Jag har blivit soppfrälst och soppbesatt. Eller ja soppfrälst var jag redan innan. Soppa är gott! Men nu har jag ätit soppa till middag sedan i torsdags. Jag övervägde nästan att äta fast föda till middag ikväll men så kom jag på en godare middag som råkade vara i soppform.

Mer soppa åt folket!

Jag klickade på skicka-knappen. Jag har nu skrivit ett långt mejl till mamma där jag förklarar för henne hur jag ser på det hela med henne och pappa. Vår familj suger verkligen på att kommunicera med varandra och jag känner att ja inte har fått säga det jag vill när mamma och jag har pratat i telefon. I telefonen är hon så nära att jag får tunghäfta och säger bara icke-revolutionerande saker i ämnet. Jag håller med henne. Säger inget som tolkas som en invändning.

Nu kom invändningarna i ett mejl istället.

Men det kändes lite sent att komma med en reaktion nu, en vecka senare. Men jag har inte haft tid att sätta mig ner och tänka efter. En vecka är kanske inte så lång tid men den här veckan har känts evighetslång. Jag har hunnit med tusen triljoner med grejer och känslorna har gått från toppen till botten. Det har varit en lång och jobbig vecka. Inte konstigt att jag sitter här svidande ögon och dåsigt huvud nu.

Nu säger vi god natt och väntar på mammas reaktion.

Äntligen. För precis som jag sa äntligen om att utställningen blev av så är det skönt att det är över nu. Det har kommit en hel del människor, eller iaf fler än det brukar när fotoföreningen ordnar något. Tror dock att det mest hade att göra med placeringen av utställningen, dvs att vi satt mitt ivägen för de som ville fram till helgfikat.

Men höjdare som 1q och 3q på Snerikes stannade och tittade. Tack till alla vänner som kikade förbi!

Min styrelse får sig en känga för bristande engagemang...

Mattias och jag firar ett år idag! Som vanligt gör vi det på var sitt håll. Vi har riktigt taskig tajming vad det gäller månadsdagar och nu årsdag: kanske hälften av gångerna har vi lyckats befinna oss i samma stad. Men det är ju trevligt att förklara sin kärlek via sms...

Över till nästa ämne: Idag blir det mera dödssynder då vi flyttar utställningen till Snerikes. Det blev en riktigt fin utställning med 14 bilder. Hoppas att det kommer många och kikar!

Sedan ska jag hem, varva ner och moffa i mig så mycket nachos och salsa som det bara går för jag har varit galet sugen på det sedan igår!

Den delkurs som jag nu läser heter grammatik och semantik. Idag och igår har vi diskuterat och förargats över hur SAG (Svenska Akademiens Grammatik) har satts ihop. Speciellt är det den finita verbfrasen som vi ryar om. Hur har SAG egentligen tänkt när de delar upp satser i enbart subjekt och verbfras och låter allt efterföljande hamna under verbfrasen. Detta finner vi allihopa helt ologiskt och många utav oss vill säkerligen skriva arga brev till SAG-skaparna.

Hur nördiga är vi inte?

Ikväll är det äntligen dags för fotoföreningens utställning! Betoning på äntligen, eftersom jag har velat genomföra denna utställning i drygt ett år. Nu är det verkligen dags. Jag är lite nervös över att visa upp mina bilder. Det är en sak att lägga upp dem på nätet där det bara är att klicka bort sidan om man inte gillar det man ser. En utställning är lite mer direkt; det är nuet.

Hoppas att det kommer en del folk ikväll. Jag gillar min styrelse men det vore ju kul att se några andra ansikten än deras när fotoföreningen ordnar något. Hoppas att det kommer ännu fler i helgen till Snerikes!

Förste kuratorn på Snerikes kommer till utställningen i helgen!

Jag vill sluta som ordförande med flaggan i topp. Det skulle vara fint med en lyckad utställning som fjäder i hatten.

Nåja, befinner du dig i närheten av Uppsala i helgen? Ta en kompis under armen och bege dig till Snerikes nation för att se utställningen De 7 Dödssynderna.

Fasaden är uppe igen och alla sprickor utåt sett är lagade. Jag pratar om min familj alltså. Nu är vi en vanlig familj igen med vardagliga bekymmer. Vi skrattar och skojar i telefon; snart kommer väl de gamla vanliga små söta kedjebrevsmejlen från mamma. Mamma och pappa letar hus, gärna renoveringsobjekt. Fantastiskt så fort det går att glömma.

Jag är tillbaka i Uppsala och stirrar på den gräsliga julgardinen som Jenny har satt upp medan jag var borta. Jag stirrar på den och hoppas att den ska försvinna av rädsla för mitt onda öga. Hittills har det inte fungerat. Gardinen sitter kvar på stången och häcklar mig med sina röda, vita och gröna rutor.

Jag får börja med skygglappar så att mitt synfält begränsas. Alternativt bara vistas i mitt rum och blunda när jag måste gå till badrummet eller ut i hallen. It might work.