Jag gav mig ut på promenix idag. Istället för att gå bland samma gamla tråkiga gråa hus i Flogsta vek jag av och upp i för mig okända områden i Hågadalen eller vad det nu heter. Jag hittade en fin liten stig. Jag följde stigen. Jag mötte några hundar och medföljande mattar. Ett konstant svischande hördes från alla skidåkare (dvs onödigt hurtfriska människor), fast svischandet motsvarade inte alls den lilla mängd skidåkare som jag faktiskt såg. Hm. Sedan såg jag två tanter som satt och solade. Fåglarna kvittrade och jag kom ut i en civilisation med barn och hus och jag visste inte alls var jag var. Dock visste jag åt vilket håll jag borde gå så det blev ett irrande ner bland stora höghus som väldigt mycket påminde mig om Stenkulla/Brandkärr i Nyköping. Efter en evighet såg jag äntligen något välbekant, de gamla tråkiga gråa husen i Flogsta - hurra!

Och helt ovilse gick jag hem igen och försökte dricka apvarmt kaffe.