Vad har jag egentligen gått och oroat mig för?
Pff!
Jag är världens bästa c-uppsatsskrivare.

Opponeringen är avklarad.
Jag fick börja opponera på killens uppsats. Jag hade massor att säga men jag fick begränsa mig till det viktigaste och fick bara 20 minuter till det. Så stressad fick jag ta mig igenom hela hans uppsats och försöka hitta det viktigaste att kommentera på. Jag slaktade honom. När jag var färdig fortsatte de två lärarna slakten och rev hans uppsats till små strimlor av i princip värdelös skit. Stackaren. Jag fick beröm för att jag hade tagit mig an hans uppsats så bra och jag uppmanades att ge honom mina anteckningar eller sitta ner med honom och hjälpa honom rätta uppsatsen. En av lärarna sa att detta inte var en uppsats som borde ha skickats in för opponering. Ouch.
Så var det då min tur att sitta och lyssna. Killen kom av sig totalt. Han hade kanske inte väntat sig så hårda ord från alla håll. Han hade inte mycket att säga om min uppsats. Och det han hade att säga bröt jag ner med goda argument. Lärarna var på min sida. Ett minus från handledarens sida var att jag hade skrivit ett för långt abstract och jag saknade lite info på framsidan. Han slaktades i drygt 20 minuter, jag dyrkades i 20 minuter. Nästan.

I'm on top of the world!