Under större delen av september har jag haft panik gällande min framtid och hur det ska gå med den när nu allt inte riktigt har verkat vilja gå som jag vill att det ska gå. Fast med lite trixande verkar det ju kanske lösa sig. I alla fall på sätt och vis. Det mesta av min panik kan jag skjuta upp till sommaren.

Men nu är det lite minikris för nu gäller frågan om jag ska läsa litt.vet. på distans eller om jag ska läsa den här i Uppsala på plats. Distanskursen i Dalarna verkar betydligt roligare, intressantare och det innebär att jag får mer tid över till självstudier och c-uppsats och jag kan dessutom förflytta mitt pluggande till Mattias. Men att faktiskt gå på lektioner i den riktiga världen innebär ju att man får träffa folk och jag blir inte en asocial eremit men jag blir mer bunden till Uppsala. Mest positiv låter jag kanske till kursen i Dalarna men det känns som att vågskålarna för båda kurserna väger ungefär lika tungt.

Fick också precis svar från Dalarna där syo till och med frågade om jag inte redan nu ville hoppa på kursen. Gaaah! What to do? What to do?!