Pappa är hemma igen från sjukhuset. De hittade inget konstigt med honom men han hade högt blodtryck.

Det hade börjat blixtra framför ögonen på honom när han körde bil häromdagen. Så mycket att han var tvungen att stanna bilen och sitta stilla en bra stund. Och idag hade han drabbats av yrsel när han satt vid köksbordet. Med tanke på alla de av mina föräldrars bekanta som drabbats av hjärnblödning de senaste åren blev pappa rädd och ringde efter ambulans. Han mötte mamma och Josse i trapphuset på väg ner till ambulansen.

Jag tycker att jag detta år blivit påmind tillräckligt om allas vår dödlighet och jag orkar inte med mer av detta. Jag bara orkar inte. Jag vill inte se insidan av ett sjukhus på väldigt länge. Inte ens en vårdcentral. Och jag tänker inte gå i närheten av en kyrka om det inte är för att någon ska gifta sig eller döpas. För det klarar jag inte.

Pappa mår bra. Jag kan andas ut.