Tanken med en blogg är att man där kan klämma ur sig alla bekymmer man har i livet. Bloggen är alltså som en elektronisk dagbok. Fast med den skillnaden att här har man lämnat dagboken olåst och man har inte gömt den. Då är ju läget genast lite annorlunda. Genast känner jag pressen på mig att ha intressanta problem ungefär som dommadära ungdomarna i OC eller OneTree Hill  - där kan man snacka om spännande liv som är värda att skrikas ut i alla tillgängliga medier (meningen uttalas med en touch av ironi)! Sanningen är då den att jag är en vanlig student som försöker hålla huvudet ovan vattenytan vad det gäller studierna; jag försöker träffa min pojkvän som bor i en helt annan stad så ofta det går; jag försöker få studiemedlet att räcka till alldeles för mycket och jag tillbringar så många dagar som möjligt i mina blå mjukisbyxor. Inte det minsta glamoröst eller spännande. Men nu är du i alla fall förberedd på uttråkning så nu är det inte mitt fel om du dör av tristess...

Tjing