Promenaden hemåt blev ovanligt händelserik.

Först en svängom ner till Snerikes för att fotas av den nya och mycket trevliga nationsfotografen. Hot om Gollum som bild skickades till alla igår om man inte behagade dyka upp för att få sin nuna förevigad. Jag lydde genast och snällt.

Därefter påbörjade den långa vandringen hem till Flogsta. Men knappt hade jag hunnit påbörja vandringen förrän jag blev stoppad av en vän och fick två rediga kramar - härligt!

Sedan blev det en lång och jobbig raksträcka i snömodden...eller så värst rak blev den inte eftersom jag fick köra slalom mellan de idioter som vägrar kännas vid högertrafik. Gott folk, vi gick över till högertrafik 1967!

Men så kom en besynnerlig uppenbarelse på två hjul. En pojke/man kommer på sin cykel sjungandes och ansiktet är gulorange (solbränna på flaska eller gulsot på g i det ansiktet alltså) och kritvita tänder till det. Det var en upplevelse.

Promenaden avslutades med att jag mötte sandningstraktorn och fick således helt nysandad väg nästan hela sista biten hem.

Denna gång var det ju nästan roligt att gå samma gamla väg mellan centrum och Flogsta.