Jag pratade med mamma häromdagen. Första gången på typ två veckor. Hon ville bara fråga en struntgrej och sedan utredde vi var i Sverige jag befann mig - det är en fördel om familjen vet någorlunda var man befinner sig, tycker jag i alla fall.

Sedan ville hon lägga på. Efter 1 minut på telefon. Jag fick slita ur henne lite mer samtalstid och info om familjen. Jag lyckades dra ut på det till drygt 11 minuter men det var med nöd och näppe. Jag la in en trevare om att ja det var ju kanske lite länge sedan jag var hemma med underförstådd betydelse "vill ni att jag kommer hem någon helg?". Då gick mamma över på att ja Humle har ju växt massor sedan du var hemma. Och därefter började hon säga alla hejdåfraser som man vanligtvis säger och ville dfefinitivt lägga på. Jag tror de kvittar om jag kommer hem eller inte. Så då struntar jag i det. Jag får väl träffa familjen den 23 december eller något sådant.

Bättring mamsen vad det gäller telefonsamtal!

I natt vaknade jag av att Mattias kröp närmare och la armen om mig. Ja vad mysigt tänkte jag och skulle precis somna om när han börjar gnissla tänderna precis i örat på mig. Nooooooo.

Jag försökte vrida mig loss men det var inte helt enkelt eftersom jag låg väldigt nära kanten och varje rörelse hotade att få mig att ramla ner på golvet. Just när jag tänkte slå tll Mattias vred han sig undan. Puh! Aldrig har jag blivit så glad över att Mattias har släppt taget om mig.

Igår var jag snäll och förberedde middag så att det skulle gå snabbt att laga den när vi kom hem från IKEA. Mattias gjorde slag i saken igår att beställa det kök som han har suttit och designat. Tråkigt bara att IKEA inte tänker ha några köksveckor i höst för då hade Mattias fått en slant tillbaka att lägga på annat. Men men nu kommer det nya köket strax innan jul så då bir det ut med gamla och in med det nya. Och jag planerar att gå i vägen så mycket som möjligt och komma med så många glada hejarop som möjligt så att kökbyggandet går så fort som möjligt.

Köket kommer bli riktigt nice med blanksvarta skåp och vit bänkskiva. Dessutom bäst av allt: DISKMASKIN! Vilket betyder att jag slipper diska - för ja, det är jag som diskar mest här, när jag är här vill säga.

Efter köket är det bara hallen kvar, sedan är lägenheten färdigrenoverad! Så det är bara för mig att ställa dit några av mina böcker och trycka in mina kläder i garderoben så är allt perfa.

Men i alla fall, tillbaka till min guldstjärna som jag ger mig själv. Igår fixade jag mat men det är idag som den riktiga guldstjärnan kommer. Idag tänkte jag överraska med efterrätt bestående av vanliljglass, hemgjord kolasås och valnötter! Smaskens tycler jag, vi får väl se vad Mattias säger. Förhoppningsvis äter han.

...skickas den äckliga hemtentan in. Jag är grymt trött på textanalys och textproduktion just nu och tänker inte författa en endaste liten mening eller analysera den för den delen heller på minst ett dygn. Nu tar jag ledigt och vandrar ner till Linköpings centrum för att ge mig själv någon slut-på-hemtentahelvetet-present. Måste i alla fall köpa nya örhängen eftersom jag lyckades spola ner ännu ett örhängen i handfatet igår kväll. Av 4 möjliga örhängen är nu 3 borta. Not good.

Min fingertoppar blöder i princip efter att ha skrivit rent 8 sidor text. Men nu är hemtentan gjord, klar, done, finito, borta! Hurray!

Idag gjorde jag en ny upptäckt när jag promenerade tillbaka från Hemköp. Du vet hur det är ett evigt tjat om lattemammor? Idag såg jag lattedagismammor. Dagisfröknarna gick omkring ute och vaktade de lekande ungarna med en sådan där termoskaffemugg i ena handen. Seriöst? Kan det inte hålla sig från kaffet någon timme tills det är dags att gå in igen med ungarna? Det såg i alla fall störtlöjligt ut när en dagisfröken skulle hjälpa ett barn samtidigt som hon höll termosmuggen i andra handen. Och! Ungarna lär ju inte få ta med sig något att äta eller dricka ute så varför ska dagisfröknarna få göra det? Jag säger: släpp kaffekoppen och lek med ungarna!

Lillasyster är ledsen. Hennes pojkvän sedan ett och ett halvt år tillbaka tänker göra slut. Antagligen. För han älskar henne inte längre. Men hon älskar honom. Det hjälper ju inte att säga att mister hon en står henne tusen åter, eller att hon är så pass ung så hon kommer säkert hitta någon annan att älska. Det är ju honom hon älskar. Just nu.

Alla kramar som jag kan ge henne på flera mils avstånd!

Denna vecka får jag leka sambo. Mycket trevligt.

Mattias väckte mig imorse med en puss. Det gillar jag skarpt. Mera sånt!! Då gör det inte så mycket att klockan bara var halv sju och att det var måndag när man väcks av en puss.

Söndagen var faktiskt den första söndagen på evigheter som jag inte tyckte illa om. Jag behövde inte känna lite småångest hela dagen över att snart åka hem till mitt. Klockan blev 16.30 och jag och Mattias var inte tvungna att hetsa iväg till tågstationen. Klockan blev 17.05 och jag satt inte på ett rullande tåg hem till Uppsala. Klockan blev 20.07 och jag galopperade inte av tåget i Uppsala för att försöka hinna med 2:ans buss som går 20.10 för att som vanligt missa den och få vänta 20 minuter på nästa. För jag behövde inte åka hem!

Nä nu hör jag Anna Anka kalla på mig. Dags att fortsätta med den dumma hemtentan.

Jag satt hela dagen igår med hemtentan. Första frågan är avklarad. Halva andra frågan är avklarad - andra halvan av den är bara dum. Jag har börjat på tredje frågan som handlar om Anna Anka (som mamma för övrigt trodde var ett tillskott i Kalle Ankas familj) och henner debattinlägg, fast jag var tvungen att ta en paus från den frågan för jag blev bara irriterad på henne och hörde hennes jobbiga röst i huvudet.

Pausade från tentan med Mammas pojkar. Oroväckande nog har jag börjat sugas med i den serien. Mamma Naima är för söt, galen men söt när hon går runt och frågar alla tjejerna om de är oskulder och om de har haft många pojkar. "Men kanske de har haft pojkvän och inte göra det där sex". Och mamma Susanne som ville göra en makeover på en tjej för då skulle hon ju bli riktigt söt.
Underhållning när den är som bäst!

Väskan är packad...igen. Dags att bege sig ner till världens bästa kolmårdstroll. Mattias såklart. Denna gång stannar jag i mer än en vecka. Mattias övertalade mig att skolka från en lektion nästa fredag så får vi en helg till - jag var dock inte särskilt svårövertalad. Dessutom skolkar Mattias lite grann idag för att möta mig vid tåget vid fyra. Det blir massor med extratid denna gång vilket ska bli jätteskönt eftersom vi bara setts varannan helg sedan mitten av augusti.

Vaknade inatt av att jag trodde att jag var blind. Boken Blindheten hade smugit sig in i mina drömmar. Jag trodde helt seriöst att jag led av samma vita blindhet som de i boken. Det var läskigt och det tog flera minuter innan jag var så pass vaken att jag kunde se att jag inte var blind. Nu har jag i alla fall läst ut boken så nu kan jag börja läsa något lite mindre obehagligt.

Hemma nu efter en helt otroligt bra workshop om de 7 dödssynderna. Det var spännande och intressant - på riktigt, det är inget som jag bara säger för att ni ska bli avis för att ni missade det.

Martina Larsson var hur trevlig som helst och hon fick oss att verkligen tänka till runt hur dödssynderna kan visa sig i dagens samhälle. Under två timmar hade vi givande diskussioner om dödssynderna och så avslutade vi det hela med tävling där vi i lag skulle para ihop rätt dödssynd med rätt djur som historiskt sett brukar symbolisera en synd. jag och Johan totalknäckte det andra laget med alla rätt!

Jag känner mig ännu mer inspirerad att ta fotona nu!

Här kommer lite som vi spånade vad det gäller dödssynderna och dagens samhälle:

Lättja - "i-landsproblem", självisk, folk som låter bli att rösta, dagens studenter enligt Anders Borg

Vrede - huliganer, sverigedemokrater, tvättstugan, feminister

Frosseri - USA

Avund - missunsamhet, förtal

Vällust - extrem individualism, skadeglädje

Girighet - kapitalism, värdetransportrån, utnyttja fattiga länder

Högmod - Gordon Brown, kungafamiljen, trycka ned folk

Tack och god natt!

Fick ut hemtentan idag. Lärare Carin hade sagt att vi skulle skriva ungefär 5 sidor men nu har det utökats till ca 12 sidor. Hurra. Jag har nu suttit i 2,5 timmar och försökt få grepp om första frågan. Och nu har jag skrivit ner en massa saker men det kommer nog ta några timmar till att få en bra text som flyter på i cirka 2 sidor.

Lärare Carin är en sötnöt. En av texterna som vi ska analysera fick vi löst vid sidan om häftet med hemtentan. För lärare Carin ville att vi skulle ha den artikeln i färg. Vad spelar det för roll om den är i färg eller inte? Vi ska ju bara analysera texten - inte bilderna.

För övrigt ska vi också som en del av hemtentan analysera Anna Ankas omdiskuterade debattinlägg på Newsmill för att se om det är en välskriven text eller inte. Känns seriöst.

Snart dags för avbrott i hemtentandet med en liten workshop. Martina Larsson från Svenska kyrkan kommer och ska berätta om de sju dödssynderna för att vi i fotoföreningen ska få lite inspiration inför den fotoutställning som jag har tänkt att vi ska hålla i slutet av terminen. Jag har redan kommit på hur jag ska fota mina dödssynder men det skadar ju verkligen inte att få lite mer tips och idéer samt att lära sig lite mer om dödssynderna och hur man har sett på dem historiskt. Spännande!

Sedan får jag äntligen ta min frysande kropp hemåt till sängen. Jag lovar och svär att jag har noll blodcirkulation - just nu har jag ett ton stickade kläder på mig och jag fryser som en...jag vet inte vad.

Tjing så länge!

I födelsedagspresent fick jag av Jenny Blindheten av José Saramago.

Den handlar om en plötslig epidemi av blindhet som bryter ut. Ett antal människor spärras in för att förhindra spridning. Förhållandena blir värre och värre allt eftersom paniken sprider sig bland de som fortfarande kan se. De som spärrats in tvingas leva tillsammans under hemska levnadsvillkor: knappt någon mat, inga fungerande toaletter vilket leder till att folk lättar sig här och var, inga duschar och inget att göra utom att sitta där i sin blindhet. Några av de blinda bestämmer sig för att ta kontrollen över de andra och snor all mat som lämnas åt de blinda och tvingar de övriga blinda att "betala" för det de vill äta. När de inte kan betala med fler värdesaker kommer banditerna på att kvinnorna kan ju få betala i natura. Kvinnorna har inget val - antingen låter de alla svälta ihjäl eller så offrar de sig själva för en matbit så att alla kan leva en dag till.

Här började jag gråta när jag läste och i övrigt har man hela tiden en klump i magen. För det är precis såhär människor skulle agera om något liknande händer i verkligheten. Människan är ett svin. Riktigt obehaglig läsning... bra men obehaglig.

ja den microvärld som läser detta!

Idag är dagen D - hemtentadags. På med tänkarhatten, slå upp böckerna, vässa pennorna och fram med allt kaffe som hushållet kan erbjuda! Nu ska här skrivas tenta i textanalys & textproduktion, svenska b. Jag är taggad till tusen...typ...taggad till 4,5 i alla fall på att skriva detta. Hoppas att det inte kommer alltför mycket om verslära eller Nyströms textanalyser eller Hellspongs brukstextanalysmodeller eller ja hoppas att det inte kommer alltför mycket av något!

Önska mig lycka till!

Idag råder det tät dimma i hela Uppsala. Det var knappt att jag hittade min väg fram till universitetet. Ina på kursen trodde att någon hade snott Domkyrkan när hon vaknade imorse. Så tät var dimman då att man knappt såg 20 meter framåt. Nu har det äntligen lättat något men inte mycket.

Det kändes väldigt bra att det sista jag gjorde innan jag gick ut i dimman imorse var att föna håret efter duschen. Det var ju bra att håret fick se snyggt ut i tre sekunder, därefter blev det både mössfrisyr och fuktigt krull. Hur tänkte jag där egentligen kan man ju fråga sig. Men det låter vi bli att fråga idag.

Vi hade lite tisdagsmys såhär mitt i alla tråkiga brukstextanalyser idag på den maratonlånga lektionen. Johans grupp tände ljus och sedan spelade Johan Fredmans epistel nr 81 och sjöng på riktigt fin skånska, faktiskt. Mysfaktor hög! Sedan blev det åter dags att spetsa öronen eller täppa till dem beroende på hur intresserad man var av presentationerna. Jag gjorde några fina gubbar samtidigt som jag försökte se ut som att jag lyssnade högst intresserat på analysen av episteln.

Eftersom jag suttit och lyssnat på min vrålande mage sista timmen av lektionen så hurtade jag hem lite extra snabbt och stoppade ett fasansfullt antal mackor i magen och lite kantarellsoppa. Mage glad - Julia glad.

För övrigt fick jag beröm av lärare Carin för att jag använde semikolon i min inlämningsuppgift. Hon frågade också om jag använde streck - som dessa istället för komma eller ny mening - och ja det gör jag ju. Kanske för mycket ibland. Då log lärare Carin och sa att det var bra, för det är inte så många som använder streck och semikolon idag.

Sedan 15.30 har vi en fungerande toalett! Halleluja!

Två vaktmästare kom. Virrade fram och tillbaka. Sa: oj vad mycket det rann i toaletten! Lagade toaletten. Bytte knapp på fläkten. Gick. Det hela tog 2 minuter.

Det tog hela 2 minuter för vaktmästarna stod och bråkade lite om något som skulle över, som den andre trodde skulle ligga under och sedan trodde de samma sak fast de sa fel och så höll de på och rättade varandra. Tveksamt om de rikigt visste vad de gjorde.

De bytte knappt på fläkten. Men den sitter fortfarande åt fel håll. Jag påpekade det. Då tittade de på mig och suckade och sa: Ja men det gör väl inget, den funkar ju? Annars måste vi ju ta isär och vrida rätt inuti fläkten.

Jag orkade inte påpeka att det var den ena vaktmästaren som när han fixade lysknappen som hade gjort så att fläktknappen blev konstig till att börja med. Den satt åt rätt och och var hel och fin innan han kom hit och skulle fixa. Men jag ville inte verka gnällig.

Studentstaden ringde precis till Jenny. Mitt mail har skickats vidare till någon chef för såhär får det aaaabsoluuut inte gå till. De var tämligen upprörda över att vi fått vänta så länge på att få toaletten lagad. Fast de sa också att de inte visste exakt när toaletten skulle komma att lagas, kanske idag, kanske senare i veckan.

Men det kan ju gå till såhär för vi är ju bara studenter. Men det var ju trevligt att det bara krävdes en felanmälan, ett telefonsamtal och ett långt mail för att få något att hända.

Det har nu gått fyra dagar och nästan 3 timmar sedan vi felanmälde toaletten och fläktknappen. Och fortfarande har ingen liten vaktmästare kommit. De har inte ens hört av sig som de sa att de skulle göra.

För övrigt gick den nya fläktknappen jättesönder igår när jag fick för att kolla om det var jag som tekniskt inkompetent och verkligen inte fattade hur man skulle sätta dit den. Saken är klar: jag är inte tekniskt inkompetent, fläkten är konstig och nu är den nya fläktknappen helt och hållet jättetrasig. Bra skit det där.

Och de har inte svarat på mitt brev som jag skickade i lördags. Fegisar.

De får till klockan 15 på sig sedan ringer jag...IGEN. Jag tycker faktiskt inte att man ska behöva tjata för att få saker lagade. det tycker jag faktiskt inte. Tycker du det?

Jag skrev ett fint brev till Studentstaden och förklarade mitt missnöje. Nu ligger det och väntar i deras inkorg på mailen på måndag. Det blir en trevlig start på veckan hoppas jag.

Med stor tillfredställelse klickade jag på skicka-knappen.

Som tidigare nämnts bor jag i sunklägenheten nummer 1. Inte visste jag att jag även hade miffohyresvärden nummer 1 som hyresvärd.

Vi felanmälde vår trasiga toalett igår och fortfarande har de inte kommit. Jenny ringde nyss för att fråga var de höll hus och om de skulle komma snart och fixa vår toa. Svar nej, för vi var inte tillräckligt högt upp på prioritetslistan. Dessutom var det ju vårt fel att vi hade glömt att nämna att toaletten rann konstant också - hade vi nämnt det så hade de kommit genast. Som om det inte är tillräckligt att det inte går att spola helvetet! Och nu var det bara 10 minuter kvar till helg så då kunde de ju ändå inte göra något. Men skulle kanske höra av sig under måndagen.

MORR!

Detta verkar bli lite som I väntan på Godot det här med vaktmästaren. Godot kom ju aldrig i pjäsen och vaktmästaren har fortfarande inte kommit och lagat toaletten som alltså fortfarande står och rinner och inte går att spola.

Nice, real nice. Ett dygn utan en fungerande toa. Jag tycker om att spola med hjälp av skurhinken. Not.

Jävla sunklägenhet...så fort jag kan tänker jag lämna det här vraket.

Snälla söta någon ge mig en fungerande lägenhet! Nu för tredje gången på mindre än ett halvår har spolningen på toaletten pajat. Och den har lärt sig ett nytt trick sedan förra gången - nu slutar inte vattnet att rinna i den...

Samtidigt som vi skickade iväg ett felmeddelande till Studentstaden så slängde vi med att fläktknappen är fel också. Knappen som inte går att sätta dit ända in och som dessutom sitter åt fel håll numera.

Lite drygt en månad har gått sedan toaletten lagades senast och det är bara drygt 3 veckor sedan som vaktis var här och "fixade" fläkten.

Jag blir tokig.
Hoppas att vaktis kommer snart!

TV:n valde att lägga ner mitt i Bonde söker fru vilket är enda bra programmet på typ hela veckan när man bara har standardutbudet så just nu vet jag inte vad jag ska göra. Klockan är för lite för att gå och lägga sig. Jag har gjort uppgiften som ska in på tisdag och tänkte nu kanske skriva rent den på datorn. Och så tänkte jag glädja folket som läser min blogg med att köra en liten modevisning av mina nya jeans för den som är intresserad (eller inte, förmodligen inte). Jag tog en hel hög med egobilder imorse för att jag var uttråkad då med. Nu kan jag inte roa mig med att muppa mig framför kameran eftersom jag har sunkat till mig, imorse var jag fräsch och nyduschad och då är det roligt att föreviga sig själv. Nu, efter att ha halvsprungit fram och tillbaka till skolan och i pyjamasbyxor, är det inte lika skoj konstigt nog.

Tredje dagen i rad med amerikanska pannkakor. Jag börjar bli väldans trött på att äta det nu. Kanske inte borde ha gjort en hel sats... Jag kastar den sista. Och så behöver jag inte äta pannkakor på väldigt länge!

I min värld kom första snön idag (jag sov mig tydligen igenom båda snöfallen som var igår morse). Fjortonde oktober och snön vräkte ner i ett par minuter. Det är ju bara oktober, som i alla fall jag har fått lära mig är en höstmånad. Vintern får vänta några veckor till.

Min inbyggda klocka väckte mig som vanligt vid halv åtta och någon minut senare fick jag ett grattissms i efterskott. Men sen låg jag kvar på ren djävulskap även om min inbyggda klocka skrek och larmade att det var dags att gå upp. Men icke! Idag har jag inte haft några lektioner och inget brådskande plugg så jag gjorde allt för att somna om igen och låg kvar ända till 10. Riktigt nice!

Därefter har jag bara slappat och ätit massor med onyttiga saker. Och så har jag plågat mig igenom första filmen i Sagan om ringen-trilogin. Plågat är rätt ord även om jag tycker om filmen. Jag pallar verkligen inte så långa filmer. Efter en timme börjar det krypa i kroppen och jag måste gå upp och göra något annat. Alltså har det tagit mig ca 4,5 timmar att se filmen.

Nu ska jag eventuellt se om jag orkar plugga lite. Fast Hellspongs analysmodeller är inte särskilt lockande...

Häromveckan när jag satt och skulle vara duktig och göra overheadbilder till redovisningen fick jag se något som jag aldrig sett eller hört talas om: pennan som jag tänkte skriva med hade möglat.

Hela pennspetsen var täckt av vitt ludd. Hur kan en tuschpenna mögla? De brukar ju torka ut, inte mögla.

Här kommer bildbevis på mögelodlingen.

Eftersom jag fyller på en tråkmåndag med en massa plugg hela dagen så lyxade jag till middagen.

Det fick bli amerikanska pannkakor med kokos i och tre olika toppings: banan, blåbär & hallon, och banan & mörk choklad. Och lite grädde och sylt vid sidan om. Gott gottigott gott sa magen som står i fyra hörn just nu. För efter denna kaloribomb till födelsedagsmiddag blev det tårta med mycket banan som pärlan Jenny hade bakat!

Den här helgen har jag varit nere hos Mattias och myst. Det har varit en riktig myshelg. Mattias har bara varit helt underbar.

Lite galet blev det när min familj med två hundar intog Mattias lägenhet för att säga hej och grattis i förskott. Men det var kul. Nu har jag fått en lagom liten familjedos så att jag klarar mig till nästa gång jag ser dem (som blir till jul???).

Josse är världens sötaste lillasyster. När hon var i Berlin för några veckor sedan smsade hon att hon hade hittat den perfekta presenten till mig. Och ja den var verkligen perfekt: en Starbuckstermosmugg! Den har jag invigt idag till frukosten. Synd bara att det inte finns Starbucks i Sverige. Får nog ta med den nästa gång jag åker utomlands  så att jag kan ha riktigt Starbuckskaffe i min Starbucksmugg!

Om vi fortsätter på temat söt så är Mattias föräldrar väldigt söta dem med. Jag fick ett presentkort på MQ av dem för Mattias mamma hade sett att jag hade några kläder därifrån.
Mattias mamma böjde sig också fram och tittade noggrant på mig och frågade sedan om jag hade gjort något med håret. Ehm ja det kan man ju säga. Det är mörkbrunt just nu. I normalfallet är jag blondare än blondast.

Mera söthet. Mattias har beställt Grey's Anatomy säsong 5 åt mig i födelsedagspresent. Den kommer i november så ett tag till får jag vänta. Jag fick försäkra honom om att det var en jättebra present - vilket det verkligen är! - han var lite orolig för att han inte hade kunnat hitta på något bättre.

Helt fantastisk myshelg!

00.05 för 21 år sedan kom lilla jag till världen. Inte så värst skrikig. Ganska rosa. Röd toppluva på huvudet. En pappa som valde mina namn och en mamma som kände sig ytterst tveksam till att kalla mig Julia - hon tänkte enbart på den ganska så förskräckliga damen i pilsnerfilmer, Julia Caesar.

00.05 idag sov jag. Än idag är jag inte så värst skrikig. Jag har ganska normal hudfärg. Ingen röd toppluva i min ägo. Pappa fick sin vilja igenom med mina namn och mamma har lärt sig att tycka om namnet Julia.

Nu ska jag fira födelsedag med en massa plugg.

STORT grattis Julia på gamla myndighetsdagen!
Tack tack!

Det här med att sova verkar min kropp tycka är klart överskattat. Tydligen är sömn inget för mig. Eller jo, jag sover jättebra hos Mattias. Men jag kan ju inte leva på 2 dagar med fantastisk sömn och sedan nästan 14 dagar med dålig sömn.

MÖH! snälla slå mig i huvudet så att jag tuppar av när det blir dags för nattinatti. Annars är ju orduko jätteskojigt klockan 3 på morgonen. Mobilspel är också otroligt underhållande men jag blir inte sömnig av det.

Nu ska jag snart åka ner till Mattias och fylla på mitt sömnlager så att jag orkar med nästa sömnlöshetsperiod. men först: presentation av Gunnarssons artikel om texters begriplighet - SNARK!

I måndags skrev Mattias att om vi blundade och önskade riktigt hårt så kanske det skulle vara fredag när vi vaknade nästa morgon. Hela natten drömde jag att jag knep ihop ögonen och jag önskade så mycket hela natten att det skulle vara fredag när jag vaknade.

Klockan 8 nästa morgon vaknade jag med ett ryck och i 2 mikrosekunder var jag så glad som jag aldrig varit i hela mitt liv. Sedan upptäckte jag att det inte var fredag utan bara en sketen tisdag. Då ville jag bara dra täcket över huvudet och somna om.

Men nu är det snart äntligen fredag. Imorn när jag slår upp ögonen kommer det vara fredag! Synd bara att jag ska upp aptidigt. Sovmorgon OCH fredag hade annars varit käckt. Men man kan väl inte få allt här i världen.

Jag tycker att alla mataffärer borde införa provsmakning av citrusfrukterna. För det är tamejsjutton omöjligt att avgöra hur många man ska köpa. Antingen är de jätteäckliga för att man är för tidig eller för sen i säsongen. Idag hittade jag perfekta satsumas. Men det visste jag ju inte då på Ica. Men nu vet jag ju att de är ruskigt goda.

Bäste herr Ica-chef: Ordna provsmakning citrusfrukter så att man vet om man ska köpa inga alls eller 15 kg på en och samma gång.

I vanliga fall vägrar jag att läsa tjejromaner. Jag är sådan där överpretentiös jäkel som vägrar läsa något som har lägre status än Hemingway eller Jane Austen. JAG VÄGRAR. Det är kommersiellt, det är tråkigt, det ger mig inget att läsa en bok av denna sort och det är lattemammor och så kallade självständiga karrärkvinnor som mest bara är tramsiga. Men jag ser gärna filmatiseringen för ja det är ju oftast en romantisk komedi och sådana är trevliga, lite söta.

Men så chockade jag mig själv häromveckan och köpte boken som filmen En shopaholics bekännelser bygger på. Jag har helt och hållet slukat den boken. Jag kunde inte lägga den ifrån mig. Irriterande? Ja. Fast den levde upp till mina förväntningar om tramsighet och så kallade självständiga singla karriärskvinnor. Ännu mer irriterande är att jag vill läsa fortsättningen. NU! PRONTO!

Kafka och Albert Camus får vänta ett tag till.

och jag har kommit på en rubrik men inget mer på stil- och genretransponeringen som ska in på fredag tillsammans med femtioelva andra uppgifter. Men det är ju fint att det går framåt. Sakta men säkert.

Dags att ta sig i luvan (saknar krage på denna tröja) och bli disciplinerad i pluggeriandet!

men det var inte något roligt. Men snäll som jag är så talar jag om vad det var som jag hade glömt att jag ville skriva igår.

Igår firade jag och Mattias (på var sitt håll) 10 månader. Jag påpekade det för Mattias i det vanliga lilla godmorgonsmset. Och för typ 10e gången fick jag till svar att "ja tiden går fort när man har roligt". Första gången jag fick det svaret var det lite roligt, för ja så kan man ju kommentera det hela på. Men nu börjar jag undra om han på riktigt har glömt att han skrev det förra gången med, och gången innan det, och gången innan det.

Sak nummer två som jag glömt att tala om var att igår när jag smsade pappa upptäckte jag att jag skickar efter sms-biljett till bussen oftare än jag smsar eller ringer min pappa. Och till saken hör att jag ganska så sällan åker buss, dock betydligt oftare än jag pratar med pappa. Ändring på det? Kanske.

Jag hade något jättespännande att skriva men just nu är det borta. Det är bara puts väck. Och då tvingas jag till att skriva om att jag hade något jättespännande att berätta. Frustrerande.

Det var ju tråkigt. Men jag pratade med den ömme fadern imorse. Han tycker inte om sms så han ringde upp istället för att svara med sms. Jag ville ju bara tala om att jag köpt kompromissjeans. Efter diverse skratt från pappas sida angående jeansen blev han allvarlig och frågade exakt var jag ska hålla hus på min födelsedag. Lillasyster hade tydligen blivit sur över att hon kanske inte skulle få träffa mig nästa helg så nu funderar familjen på att efter släktträff i Stockholmsområdet åka vidare ner till Linköping innan de far hem. Nu ska jag bara ta upp det lite snyggt med Mattias att hans lilla lägenhet kommer förmodligen invaderas av mamma, pappa, lillasyster och två galna hundar. Annars får det komma som en överraskning helt enkelt.

Jag körde en liten runda på stan efter kongress och hittade ett par jeans som får fungera som en kompromiss tills det att pappa köper ett par riktiga till mig. Och så blev det en svart halsduk.

Det blev inte så mycket kongressande för min del. Det började klockan 11 med att 2q höll en föreläsning om hur nationen fungerar. Därefter en rundvandring på andra våningen med 2q där samla gamla historier om tavlorna och rummen berättades. Sedan nationsfullmäktige kl 13 där jag adjungerades och alltså inte fick rösta eller yttra mig jättemycket i det som diskuterades eftersom jag inte är en riktig ämbetsman. Och därefter istället för bowling hade 1q bestämt att det skulle bli bad på Fyrishov och alla fick en timme på sig att åka hem och ta sig dit. Omöjligt tyckte jag och onödigt mycket stress. Så snabbis ner på stan och sedan hem till plugg och pyjamasbyxor.

Så just nu sitter jag hemma i ett mönsterkaos vad det gäller kläder och sunkar.

Nice surprice igår blev i alla fall att Jenny lagade trerätters middag och att Lisa och Peter kom över på middag.

• Spenatsoppa
• Ugnsbakad lax
• Massor med kakor och kaffe

Jag har aldrig varit så mätt i hela mitt liv. Det blev paltkoma mitt i varmrätten. Soppa är väldigt mättande och jag har en ganska liten mage. Jag gjorde mitt bästa men sedan satt jag och stånkade resten av kvällen. Jag blev så mätt att jag vaknade mätt imorse. Och fastän jag körde 50 minuter pilates så blev jag inte hungrig.

Jaja nu ser vi framemot den 17e när Lisa och Peter ska laga indisk mat. Därefter ska vi försöka bli av med vår sushioskuld. Alla äter sushi. Ofta. Överallt. Hursomhelst. Varsomhelst. Utom vi. Vi måste vara bland de allra sista sushioskulderna i världen.

Nu ska jag strax iväg på mitterminskongress. Men jag hinner bara vara med på tråkgrejorna dvs diskussionerna. Ingen finmiddag för min del. Istället blir det rester från i fredags och Nyströms bok om textbindning. Hurray!

Stockholm blev en liten besvikelse. Det är ju en stor stad men jag hittade ändå inte ett par jeans som var bra. Men jag hittade en fin svart klänning, ett par gröna pärlörhängen och dyr choklad.

Mina drömjeans:

• billiga
• lite lösare passform, fast inte baggy
• inte med överdrivna slitmärken och hål, det kan jag ordna själv genom vanligt slitage och användande av byxorna
• inte för blekta
• inte för mörka
• ganska raka ben eftersom jag just nu bara har stuprörsjeans
• inget larvigt glitter eller fåniga paljetter (som verkar vara väldans populärt just nu)
• inte för hög midja
• INTE för låg midja, det är bara obekvämt och så glider de ju bara ner på osnyggt sätt

Ja så ser väl mina drömjeans ut. Alltså typ som pappas jeans som jag lånade i somras, fast i min storlek då eftersom pappas jeans är för stora i midjan och benen. Näe jag får väl tigga om ekonomiskt stöd hos pappa så att jag kan köpa ett par Nudie eller Diesel på killsidan. Det är ju ändå pappa som har fördärvat mig och fått mig att bara vilja ha sådana jeans.

Skänk en peng till fattig student!

Igår lämnade jag min eremitgrotta för ett par timmars social träff med vänner. Det var kul. Och det borde jag göra oftare.

Nu ska jag skynda mig lite grann och göra mig iordning så att jag inte missar bussen vilket gör att jag missar tåget till Stockholm. Tänkte ta en heldag där och leta jeans.

Höres senare!

Under större delen av september har jag haft panik gällande min framtid och hur det ska gå med den när nu allt inte riktigt har verkat vilja gå som jag vill att det ska gå. Fast med lite trixande verkar det ju kanske lösa sig. I alla fall på sätt och vis. Det mesta av min panik kan jag skjuta upp till sommaren.

Men nu är det lite minikris för nu gäller frågan om jag ska läsa litt.vet. på distans eller om jag ska läsa den här i Uppsala på plats. Distanskursen i Dalarna verkar betydligt roligare, intressantare och det innebär att jag får mer tid över till självstudier och c-uppsats och jag kan dessutom förflytta mitt pluggande till Mattias. Men att faktiskt gå på lektioner i den riktiga världen innebär ju att man får träffa folk och jag blir inte en asocial eremit men jag blir mer bunden till Uppsala. Mest positiv låter jag kanske till kursen i Dalarna men det känns som att vågskålarna för båda kurserna väger ungefär lika tungt.

Fick också precis svar från Dalarna där syo till och med frågade om jag inte redan nu ville hoppa på kursen. Gaaah! What to do? What to do?!

Jag har nördat mig igenom Idol de senaste veckorna. Nästintill slaviskt har jag följt programmet för att, för att...jag har inget liv. Alltså satt jag och tittade igår på den ödesdigra omröstningen där Karolina och Camilla stod mot varandra.

I natt har jag provsovit varenda ynka liten centimeter av min säng och den var inte skön någonstans. Jag hatar sömnlöshet. Men jag antar att det är vad som händer när man sover middag och dricker en balja kaffe på kvällen.

Var på redaktionsmöte igår för nästa nummer av nationstidningen Aktuellt. Alldeles förträffligt trevligt med saft och kakor uppe på lilla redax. Det var ett väldigt produktivt möte med flera bra och konstiga idéer. Mycket rörde sig kring hur man skulle kunna ta sig förbi den relativt strikta policyn på alkoholnämnande i artiklar. Stora delar av nationslivet är ju ganska så blöta och de måste censureras om man vill skriva om det. Vår mest strålande idé var att dokumentera en pubrunda på alla 13 nationer (+ Skåneland) och då kalla ölen för hamburgertallrik. "Efter femte hamburgertallriken började det bli lite kämpigt och svårt att gå rakt..."

Själv ska jag till nästa nummer skriva en artikel om Apolivareklamen och varför den skrämmer så många. Det kanske kan funka som terapi för min egen del eftersom jag hoppar till varje gång Apolivatjejen dyker upp i rutan.

För övrigt verkar min plan att hålla en utställning i december med fotoföreningen verkligen ha kommit i rullning nu. jag hade från början tänkt ett litet samarbete med kyrkan, att de skulle komma och hålla en inspirationsworkshop om de 7 dödssynderna som är vårt tema. Men nu vill kyrkan även ha våra bilder i kyrkan till en temagudstjänst eller något liknande. Jättekul! Äntligen händer det något i föreningen som i princip var inne på sitt sista andetag när jag tog över. Det skulle vara trevligt att kunna lämna ifrån sig en levande förening i maj.

Tenta gjord och med lite drygt 24-timmars ledighet har nästa kurs börjat. Idag på andra lektionen berättade lärare Karin att vi skulle läsa Ett öga rött utöver den andra kurslitterturen. Jaha tänkte alla, vad ska vi göra för mastodontuppgift till den? Och alla började planera närmaste månadens plugg så att vi ska hinna med allt på ca 23 dagar. Men så säger lärare Karin att vi inte behöver tänka på något särskilt när vi läser boken. Vi ska bara läsa den. För typ skojs skull.

Vänta nu lite. Hold on. Stanna karusellen.
Inte menar hon väl allvar? Jodå hon menar allvar. Vi ska läsa den bara för att typ. För att den är intressant språkligt sett. Men vi ska inte skriva en uppsats. Vi ska inte ha en djup diskussion om språket och den bild det skapar. Vi ska bara läsa boken för att lärare Karin tyckte att det kunde vara bra med lite skönlitteratur.